Dagens tankar och funderingar …..

Jag tror att alla som sysslar med någon form av idrott vet vikten av att ha stöd från omgivningen och att ha förebilder och idoler. Jag har under min tid som lärare också lärt mig hur samarbete i grupper ger en bra tyngd i kommande arbete. Jag relaterar mycket av min dagliga syssla som lärare till mitt fotbollsmässiga intresse. Vad och hur är en bra ledare är t ex något som fascinerar mig. Föds man till ledare eller är det något som kan växa fram? Vad är då en bra ledare? Om vi nu tar en fotbollsledare som exempel så finns det många typer av ledare. Vi har pappan/mamman som leder laget för att de ändå är på plats. Vi har ledaren som aldrig blev en fotbollspelare själv pga olika omständigheter, vi har ledaren som vill följa upp sin spelarkarriär och få ut sina kunskaper på sidlinjen i stället, vi har ledaren som känner någon som är lite intresserad som sen bli frälst. Ja, jag kan räkna upp hur många olika ledare och ingen av dem är dåliga, tro mig. Vi är bara lite olika i våra ledarstilar.

Finns det någon perfekt ledare? Nej, jag är övertygad att det inte finns den ”perfekte ledaren”. Alla är ledare är guld värda om man jobbar mot samma mål som föreningen har. Bara för att man är ledare för ett lag innebär det inte att man ska skita i resten av föreningen. Vi alla ledare som är involverade i en förening måste jobba för varandra, inte mot varandra..

Som ledare måste man ha stöd, man kan inte jobba på egen hand. Vi måste ha en hjälpande hand. Det är ingen enmansshow, utan ta vara på de som hjälper en och visa dem uppskattning.  

Det är viktigt att man som ledare har stöttning från nära och kära, från styrelsen, från assisterande tränare och lagledare. Ja, listan kan bli hur lång som helst.

Vad är då en bra ledare?

En bra ledare i mina ögon är den som verkligen är engagerad till 110 %. Den som lever sig in i ledarrollen och vill spelarna det bästa. Jag har under min tid som tränare märkt hur många engagerade ledare det finns där ute på fältet. Fortsätt med det så kan vi få riktigt duktiga fotbollsspelare som kanske kan framhäva sig i toppen så småningom.

Viktigt för oss ledare tycker jag är att få våra fotbollsspelare att förstå vikten av att jobba tillsammans, både på och utanför planen. Även att vi ledare förstår vikten av att hjälpa varandra, stötta, ge varandra tips och idéer och även skratta tillsammans.

Har vi ett leende på läpparna så får vi även spelarna glada.

Återkommer inom kort till ämnet ”ledare” då det fascinerar mig oerhört.

Trevlig helg!

/RN

Vill i dagens text ägna lite tid och tankar till alla de människor som har fotboll som sin hobby. Jag vet att många älskar fotboll, men jag tror det är på så många olika plan. Det finns en del som lirar lite boll på gården där hemma för att det är skoj. Det finns de som tränar i en klubb för att dem tycker fotboll är det roligaste som finns. Det finns de som lirar fotboll för att deras kompisar gör det. Det finns även de som mer eller mindre blivit tvingade av sina föräldrar att spela fotboll så att de kan leva ut föräldrarnas ouppnådda dröm om att bli proffs. Sen finns det de som spelar fotboll för att hålla igång lite så att figuren inte ser allt för pjåkig ut. Ja det finns så oerhört många olika sorters kärlek till fotboll så man kan bli riktigt snurrig.

Men vänta lite, jag tror jag glömt en sorts kärlek till fotboll. Det är självklart den äkta passion man kan ha till denna kära lilla vän. Alltså i själva verket äkta kärlek där man lever dag och natt med fotboll i huvudet. Vart man än går så tänker man på fotboll. Man pratar i fotbollstermer med sin fru. Man lägger upp taktik med sina barn. Kanske rent av pratar i sömnen med Svennis. Varje match är en högtidsstund. Ingeting får komma mellan. Är detta en passion eller är det rent av en besatthet av denna underbara sport? Jag tror att varje människa kan placera sig i ett av alla dessa fack på hur deras kärlek är till fotboll. Ronaldinho fick frågan om varför han inte hade förhållande och stadgat sig.

Killen svarar helt enkelt ”-bollen är min flickvän”.

Man kan verkligen se hans leende framför sig när han svarar och visst kan man förstå hans kärlek. Jag tror att om man blandar alla dessa sorters kärlek till fotboll kommer ens liv att bli berikat av sköna stunder av skratt och verklig fotbollskänsla. Jag tror det finns många ute i världen som är förälskad i denna sport. Och alla ni där ute i fotbollsvimlet… gör inte slut med er flickvän/pojkvän, fotbollen lever kvar hos dig ändå. Men alla ni singlar, hoppet är ännu inte slut för er. Gör som Ronaldinho, ha ett förhållande med bollen.

En sann älskare av fotboll finns där i ur och skur. Man behöver inte vara fysiskt aktiv för att älska fotboll, bara närheten till bollen kan finnas i ens hjärta.

/RN

Kan man säga att en spelare är viktigare än en annan?

Säsongen är slut och många funderar på framtiden.

Jag funderar på hur ett lag är uppbyggt.

Hur är det uppbyggt och vilka spelare vill man ha?

I ett lag har man spelare som är sk ”un touchable” som Mourinho beskrev det. Några spelare som man verkligen vill ha på plan och som är svåra att "peta". Jag tror alla lag har de spelarna.

Men är de spelarna viktigare än de andra? Jag tror bestämt att de som är bakom är lika viktiga för laget men på ett helt annat sätt laget. Då tänker inte jag för en match utan över en hel säsong. Alltså vi har de som är ”un touchable”, sen har vi de som är med i startelvan, men som inte är självskrivna, sen har vi också de som verkligen är bakom och de är för mig  ”significant”

Då menar jag de spelare som är bland de 12-18 i truppen och inte är med i startelvan.

De spelare som kan ha suttit på avbytarbänken i 6-7 matcher och sen går in och gör en fläckfri match. Spelare som de sista 25 min på en match går in och lyfter laget.

Det kallar jag prestation.

Att ha en sådan inställning är för mig helt ”outstanding” och jag värdesätter det väldigt högt.

Kan de vara dem mest värdefulla spelarna man har i ett lag? Ja, det kan man fråga sig. Det är klar önskvärt att ha en spelare som gör 20 mål, några som assisterar till 10, någon som räddar 3 straffar eller spelare som fläker sig i straffområdet och räddar ett mål på mållinjen. Alla de spelarna är oerhört viktiga och troligen kan man inte vara utan. Man måste helt enkel ha en del spetsspelare som kan t ex avgöra en match.

För att vinna en serie kanske man inte klarar sig utan en del spetsspelare, men man klara sig definitivt inte utan spelarna som är bakom, de jag anser vara ”significant”.

Texten tillägnar jag till de som verkligen är ”significant” i sina lag där ute. Kämpa på, det är aldrig för sent. Jag har under åren i Lilla Torg FF haft många som för mig varit helt fantastiska, kämpat på, ställt upp och när de väl fått chansen har de varit en ”significant” spelare. Några har idag tagit en plats i startelvan och är numera ”un touchable” .

Jag skulle vilja hylla dem och deras inställning, utan er hade vi inte varit där vi är idag…..

Significant = Värdefull

Mvh RN

Sitter och fundera på vad ”Silly Season” har för fördelar respektive nackdelar.

Många av mina tränarkollegor säger att det är magsårets månad. Jag förstår dem fullständigt och det kan absolut vara en jobbig period. Man vet inte vilka spelare som finns kvar eller lämnar, om man nu inte har ett avtal som binder dem kvar över ”frimånadsperioden”.

Hur ska klubbarna behålla sina spelare?

En del klubbar verkar ha hur mycket pengar som helst. Andra får jobba efter helt andra metoder.

Ska det kosta klubben mycket pengar eller ett hårt gediget arbete med kompromisser?

Förr var det så att klubbarna hade makten, man kunde inte lämna föreningen av fri vilja för att spela med någon annan klubb. Då satte klubben en förbannat hög prislapp på spelaren som gjorde att man var fast i klubben. Nu är det ombytta roller.

Nu är det spelaren som har makten och klubbarna har problem att behålla sina spelare.

Det finns enligt mig bara två alternativ för klubbarna idag.

1. Ge spelarna bra med pengar för att stanna (eller värva dem).

2. Bygga upp en mentalitet där man får spelarna att spela i laget för att de själva vill, för att de trivs oerhört bra och för att de kanske inte vill ha krav på sig. (Ska förklara lite längre ner vad jag menar med att inte ha krav på sig)

Spelarna ska ta ansvar för följande: göra en bra prestation, komma väl förberedda till träning/match, göra sitt yttersta på träning/match. Visa respekt till lagkamrater och ledare etc........

Men sen finns det finns också ett ”krav”. I många fall är fotbollen inte är först på priolistan. Utan där finns familj och jobb, sen kommer fotbollen..

Om spelarna får pengar kan faktiskt klubben ställa krav på spelarna så som träningsnärvaro, träningsläger, missa bröllop, missa dop etc…. Sen blir jobbet lidande för att man kanske behöver gå tidigare för att hinna träna. Man måste kanske säga nej till flickvän/pojkvän om de vill resa bort en helg. Man måste alltså välja bort det som ändå innerst inne är viktigare.

Om man däremot inte får massa pengar från klubben kanske man helt enkelt kan avstå en match pga att man t ex måste med jobbet till Madrid eller närvara vid ett bröllop. Då har egentligen inte klubben något att säga till om.

Om man fått pengar kan klubben ställa lite krav – vi avlönar dig då ska du träna och spela!

Jag tror det gäller att bygga upp en social grupp som trivs med varandra.

Många snackar om klubbkänsla. Jag vill påstå att det i dagens seniorfotboll inte finns någon klubbkänsla. MEN det finns definitivt LAGKÄNSLA. Snackar man om klubbkänsla berör det hela föreningen. Spelarna i dag bryr sig inte om hur det går för P10 eller F16. Dom har bara fokus på sitt lag och att prestationen blir så bra som möjligt. Det kallar jag för LAGKÄNSLA..

Har man bra lagkänsla i ett lag blir det svårare lämna laget och sina goda kamrater. Det innebär kanske att man väljer bort pengar från de klubbar som lockar med det.

Visst finns det spelare som fast att man har bra lagkänsla lämnar av olika anledningar, det kommer vi aldrig ifrån och det får vi acceptera.

Jag tror att för att kunna behålla större delar av laget och dess stumme för kommande säsonger måste man jobba med kompromisser och ansvar och inte med pengar och krav.

(Givetvis menar jag från division 2 och neråt………Varför får ni själv lista ut)

Mvh RN

Läste i tidningen igår att Malmö FF ska jobba mer med den mentala biten.

Jag vet från en säker källa att både Djurgården och AIK jobbat med den mentala biten i flera år nu. Johan Fallby som jag personligen träffade på Bosön i Stockholm under min utbildning berättade att det verkar som inte fotbollsklubbarna tar det på riktigt allvar. Inom den individuella idrotten (friidrott, golf, tennis etc) har man jobbat med mental träning i minst 20 år.

Johan Fallby är en fd elitidrottsman och landslagsspelare i bordtennis. Mr Fallby är idrottspsykolog och jobbar idag med bland annat det svenska U-21 landslaget och är även involverad i Djurgården. Han påpekar och trycker på hur viktigt det är med den mentala biten. Det är ju nästan halva spelet.

Det finns olika sätt att jobba med mentalträning. Jag ska berätta lite kort hur U-21 landslaget har gjort.

Man har jobbat i hela truppen med grupparbeten. Varje grupp fick skriva ner sk ”worst case scenario” dvs om en sak går åt pipan måste det finnas en plan B. Det skrevs ner olika saker och några som skrevs ner var t ex: Om någon glömmer sina skor måste det finnas extra skor etc… Om vi leder med 3-0 i halvlek, vad gör vi då? Ja många olika naturliga sk ”om detta händer, vad gör vi då?”

Oj, vi leder med 3 – 0 i halvlek mot Liverpool i Champions League-finalen. Det hade vi inte väntat oss. Nu har vi ju vunnit matchen och kan snart fira. Det mentala vann över Milan, inte Liverpool….

Sen fanns det lite mer sjuka ”om detta händer, vad gör vi då?”

U-21 landslaget hade på sitt grupparbete kommit fram till: Hur gör vi om inte nationalsången spelas innan matchen. Motståndarlandet vill kanske psyka oss med att inte spela den.

Då kom de fram till att lagkaptenen (vet inte vem det var just då), men han skulle i alla fall ta ton och få igång hela laget om detta hände.

Ett scenario som ingen trodde skulle hända.

Jodå, det hände. Bortamatch mot Rumänien. Den rumänska nationalsången spelas, MEN ingen svensk nationalsång kommer ut ur högtalarna. Den assisterande tränaren tittar på lagkaptenen, nickar till honom och kaptenen fattar vad som är på gång. Han räknar till tre och får i gång hela laget med en fantastisk stämma.

Laget hade nästan vunnit matchen redan innan den var spelad, de var så mentalt starka så det sprutade ur öronen. Sverige vann matchen.

Tänk om de inte haft en plan B. Vad hade hänt då? Säkerligen hade ett par spelare blivit påverkade negativt och det hade drabbat hela laget…

Alltså jätte många sk ”worst case scenario” måste man ha. En plan B måste alltid finnas tillhands. Om något händer i en match som inte var väntat, vad gör vi nu? Varför är ”worst case scenario” så viktig inom idrotten har ju många redan bevisat.

Så självklart ska man jobba MYCKET med den mentala biten.  Den är ju hur viktig som helst.

Så lycka till med det mentala Malmö FF. Hoppas ni har MÅNGA plan B till nästa säsong……

Ett boktips: Spelareutveckling – ett helhetsperspektiv (av Johan Fallby)

Ha en fortsatt bra söndag!

Mvh RN

De senaste veckorna har varit fantastiskt inspirerande att följa om man älskar fotboll och bor i Malmö.

Kirseberg går samman med Rörsjöstaden och bildar Malmö City FC. Kul med nya namn men kanske svårt för de inblandade att acceptera att anrika Kirsebergs IF är ett minne blott. Tror bestämt att tränare Magnus ”Bloddy” Nilsson tyckte namnet påminde om en radiokanal.

IFK Malmö sanerar sin ekonomiska förlust och tar hjälp av Malmö FF. Jag anser att förslaget och samarbetet är ett steg i rätt riktning. Att mina spelare i Lilla Torg ska få spela match mot ett ”Malmö FF” på Malmö IP är ju kanon inspirerande. Vem vet, Rolle Nilsson sitter kanske på läktaren och blir förtjust i Lilla Torgspelarna som i sin tur får ett kontrakt i riktiga Malmö FF. Madsen och Borg sitter kanske också på läktare och ser hur Rickard Nordström taktiskt knäcker ”Malmö FF” och de båda säger i kör:  – Honom ska vi ha!

MABI blir FC Rosengård. Helt rätt att nischa sig och bygga upp ett ”stadsdelslag” och sen ta hjälp av tunga namn.

Erol Bekir spelande tränare i LB07? Jag har spelat med Erol i Malmö FF och anser att han är en fantastiskt bra fotbollsspelare. Men att kombinera tränarrollen med en spelande roll fungerar ju inte ens i division 4:a. Ska bli mycket intressant att följa hur det går för Erol och LB07. Jag önska i alla fall honom lycka till. Ett stort plus till föreningen som i alla fall vågar satsa ungt på ledarposten.

Ha en trevlig helg!

Mvh RN

Mitt namn är Rickard Nordström.

Ni har kommit till min blogg. Här ska jag ska lufta mina personliga tankar och funderingar…….

Jag ska i denna text göra en kort presentation om mig själv och berätta varför jag har en blogg.

Jag är 35 år ung och är gift med Mimmi. Vi har barnen Evelina, Julia och Mio.

Återkommer säkert senare i någon av mina texter om just min fru Mimmi…

Jag är utbildad lärare och har idag en 3:e klass på Lindeborgsskolan i Malmö. Läraryrket är verkligen något jag älskar. Att få jobba med framtiden, dvs barnen är fantastiskt. Att få kunna forma gruppen och utveckla varje individ att gå framåt i sin utveckling för att sen ha så bra förutsättningar som möjligt för att bli en bra samhällsmedborgare känns helt rätt.

Efter en hyfsat bra fotbollskarriär med bland annat spel i ”gamla” division 2 med BK Olympic, Skånelaget, landslagsläger med P15 landslaget, Stadslaget etc tog jag ett beslut för 5 år sedan att försöka mig på en karriär som fotbollstränare.

Jag tog över Lilla Torg FF i division 5 och har med raska steg tagit laget upp i nästa års division 2.

Jag lever för fotbollen (ja givetvis för min familj också), men fotbollen är liksom en drog, jag kan inte vara utan den. När jag träffade min fru för snart 7 år sedan klargjorde jag för henne vad fotbollen betydde för mig. Ja, just det, jag skulle ju återkomma till min fru i en senare text. Det måste jag göra, för utan henne hade jag inte varit där jag är idag….

Jag satsar helhjärtat på en tränarkarriär och lägger ner oerhört mycket tid och kraft på det. Jag brinner för fotboll och har ett engagemang ut över det vanliga (säger dom som känner mig).

Jag har gått den nya tränarutbildningen och är nu utbildad i steget ”Pro Advanced Level”. Den motsvarar gamla steg 3 + ett par fortbildningar.

Att få gå en utbildning i 17 dagar (4 helger) på Bosön Stockholm med oerhört meriterande och kompetenta riksinstruktörer har gett mig fantastiskt mycket. Mina mentorer från utbildningen är bland annat Göran Göransson (generalspion till Svenska A-landslaget) och Urban Hammar (fd tränare i Allsvenska Örebro SK).

I den nya utbildningen jobbar man helt och hållet med ett nytt ”språk”. Terminologin har en justerats. Jag vet och känner till det ”nya språket”, men hur många av mina andra tränarkollegor (som inte gått den nya utbildningen) vet vad t ex ”lågt risktagande”, ”spelyta 2” och vad är skillnaden på kontring och omställning? Även detta kommer jag att skriva om i en av mina kommande texter.

Jag har tusen saker att skriva om och vill få ut det på något sätt. Jag älskar att prata fotboll. Jag vill utvecklas och bli en framtida proffstränare. Man måste söka olika vägar mot framgång. Jag har min filosofi klar och jag har lagt upp en plan på hur jag vill att min framtid ska se ut. Jag har i dagarna startat denna blogg som säkert kan intressera en del. På bloggen kommer jag att skriva mina tankar och funderingar….givetvis mest om fotboll….detta kan i sin tur också leda till att andra blir intresserade av ens tränarkompetens.

Jag kan redan nu skriva för att inte avslöja för mycket om mina kommande texter att jag inte är en tränare som ”hoppar” runt i olika föreningar år efter år. Jag jobbar mer långsiktigt. Givetvis kan jag skapa resultat på bara ett år, allt handlar om resurser. Jag tror att man lätt kan få en negativ stämpel att man är en tränare som är runt i en massa föreningar år efter år.

Jag har nu varit i Lilla Torg FF i 5 år och går in på mitt 6:e 2009.

Så länge spelarna och styrelsen ger mig förtroendet och verkligen gillar mina idéer finns det ingen anledning att byta.

Men det kommer säkert en dag då jag vill anta nya utmaningar och då är jag redo att föra upp nästa lag ett par divisioner eller varför inte ta ett lag till ett Allsvenskt guld?

Många som känner till min tränar- och ledarfilosofi och vet hur jag är som privatperson säger att jag är Malmös Mourinho. Jag tar det som en komplimang. Jag kan vara självsäker och kaxig, men vad är det för fel med det? Bara jag står för vad jag säger, vet vad jag pratar om och ger mina spelare den utbildning de behöver för att laget ska lyckas är jag gärna Malmös Mourinho. Det gäller ju att vara lite annorlunda än de "vanliga"....

Nu finns det säkert någon som vill veta mer om mig, mitt sätt att jobba eller hur jag tänker och funderar (några skiter blankt i det).

Så för att göra det lite mer spännande och intressant följer här vad några av mina kommande texter kommer att handla om:

”Lilla Torg FF´s historia – från div 5 till 2 på tre år”

”Min tränar- och ledarfilosofi”        

”En av huvudrollerna i min tränarkarriär har min fru?”

”Den nya utbildningen – Pro Advanced Level”

”Skolan vs fotbollen”

”Att bygga ett mästarlag”

”Inställning”

”Målsättningar”

”Tränaransvar vs spelaransvar”

”Vikten av att jobba tillsammans” 

Jag kommer även vara ”gästbloggare” på en mycket intressant blogg: www.firman.bloggagratis.se.

Där kommer bland annat denna text finnas. På ”Firmans” blogg finns det så mycket annat intressant att läsa att jag rekommenderar den starkt.

På återseende!

Mvh

Rickard Nordström