Del 1:

Inledningsvis vill jag börja så här.

Det finns många proffs på och utanför planen som tror sig veta hur man leder ett lag. Det är väl bara att sätta ihop lite roliga övningar och sen ta ut dom bästa fotbollspelarna till helgens matcher. Nja, så lätt är det kanske inte. Jag vill med denna text få en del att fundera över hur det är att vara tränare samt reflektera över om det var du som ledde laget och om du verkligen hade klarat det. Jag vill definitivt inte Gudsförklara de som är tränare eller mig själv, men jag vill väcka en tanke på vilket jobb som läggs ner.

Sen finns det givetvis tränare som inte lägger ner så mycket tid eller har den kompetens som behövs för att avancera som tränare. Alla kan inte lyckas. En del kan säga: ”varför har du så avancerade träningar och taktiskt snack?”. Jag vill att mina spelare ska utvecklas och jag tror de gör det om nivån ligger lite högre. Många spelare är unga och om dem inte skolas in ordentligt från början kan dom få stora problem att anpassa sig i klubbar högre upp i divisionerna. Jag menar att man då inte har samma förutsättningar från början om man haft en tränare som varit slapp och inte kunnat instruera på ett bra sätt för att leda laget och individen framåt. Det är mitt ansvar att ge spelarna de bästa utgångspunkterna för att bli bättre som fotbollspelare. De som tror att det är en lätt situation att vara tränare har fel. Det är samma sak som att vara lärare. Ett oerhört stort ansvar vilar på ens axlar.

Låt mig ta några exempel som du måste kunna hantera och vilka problem som kan dyka upp. Detta kan relateras till både skolan och föreningslivet. Man kan komma till en grupp/klass där vi har en person med ADHD (överaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning), en elev som är uppväxt i ett hem med mycket droger och alkohol, en elev som bor med sin mamma och 6 syskon i en 3:a, 5 elever som är invandrare från 5 olika kulturer och 4 elever som har fått allt dem pekat på och är oerhört bortskämda osv.…. Med andra ord kan jag säga att detta kan vara en vanlig sammansättning av en klass.

Jag menar absolut inte att personerna i fråga är sämre människor, tvärtemot. Det jag menar är att vi har så olika sociala bakgrundsförhållanden att det kan vara svårare att förstå varandra. Om jag vet eleven/spelarens sociala bakgrund har jag lättare att förstå personen och har då lättare för att ge instruktioner utifrån det. En del saker vet man efter ett tag, en del får man kanske ta reda på under loppets gång, och en del saker får du aldrig reda på. Hur ska du nu kunna leda en klass med alla dessa positiva och negativa upplevelser? Du ska alltså vara lärare, psykolog, mamma, pappa eller en förebild för eleven. Hur ska du hantera detta och vad gör vi? Detta kan vara för en del lite extrema förhållande, men jag menar att vi ledare, tränare och alla andra inblandade kan inte blunda för sånt här. Jag har kommit in på väldigt känsliga detaljer angående hur det kan se ut i en klass.

Jag vill med detta gå tillbaka lite till det här med att vara tränare. Jag påstår att så här kan det även se ut i t ex ett fotbollslag. Alltså kan man inte vara den där ”broder duktig” som tror sig veta allt om bara fotboll. Det är så mycket mer som behövs för att vara en duktig ledare. Jag vill klargöra redan här att jag inte är perfekt eller tror mig veta allt. Jag vill bara få uppmärksamhet på vad vi måste tänka på för att bli en bättre ledare/tränare och jag vill även få alla dem som tror de är proffs utanför planen och som sägs sig vet hur man tränar ett lag att tänka till lite.

Inom kort kommer del 2 av tränaransvar vs spelaransvar

Väl mött!

/RN